EmmaTorger

Det börjar bli riktigt kallt på nätterna, är lite orolig för mina nyplanterade rosor.
Har även beställt en ny klätterros från  www.bakker.se Som inte har dykt upp ännu. Det verkar vara ett segt företag, hoppas att den hinner komma innan tjälen står i backen.

Visst är den ljuvlig!!! Frågan är bara om den är lika underbar utanför photoshop?

I helgen fick jag pröva på livet som ensamstående småbarnsförälder. Det var lite svettigt stundtals...
Som att vara med i ridhuset. Smilla fick en jättehäst som självklart var supersur och ville inte alls ha rensade hovar. Jag hade absolut gått in och hjälpt henne i boxen om det inte vore för att jag hade en liten Harriet att se efter... Annars hade jag direkt gått in med bestämda steg i boxen och tagit tag i jätte jätte hoven på jätte jätte hästen som var jätte jätte sur...   Som tur var hade vi Signe med oss samt ridläraren som hjälpte oss att sköta om hovar och dylikt. Jag behövde inte ens rykta så mycket som ett svansstrå, tack!

Solen har äntligen hittat hit, det plus långa promenader har fyllt både mig och Rolf av extra energi. Så nu är det bara att kavla upp ärmarna och sätta igång med diverse projekt. Frågan är bara i vilken ände man ska börja, sy nya gardiner eller måla dörrar? Plantera om i rabatterna eller måla fönster?
Börjar nog med en kopp kaffe...

Har inte bloggat på ett tag, har helt enkelt inget nytt att rapportera om. Mitt liv är rätt stillsamt just nu, vilket är gott men ändå lite stressande. Har svårt att bara slappa, blir alltid hetsig och tänker att nu måste jag passa på att göra det och det och det... Jag är ju arbetslös numera och det är påfrestande minsann. Trodde att det skulle blir lugnt, jobba timmar på öron och stämpla upp resten och sen dyker ett vikariat upp så smånigom, lätt som en plätt! Men det freakar verkligen ur mig. Blir knäpp av att inte veta, vill ha fasta tider och en regelbunden lön. Mathias tycker att jag ska passa på att njuta av lite ledighet, men det är inte lätt när det kryper i kroppen så fort jag sitter still. Ska ansöka om Norsk legitimation, då kan jag får jobba hur mycket jag vill minsann...

I lördags firades fadern som uppnått  den aktningsfulla åldern av sextio. Vi hade länge prata om att skicka iväg gubben med fru på en resa, så därför bestämde vi att en sådan skulle införskaffas. Då svininfluensan härjar, bestämde vi att England skulle uteslutas i urvalet av destinationer, kändes nämligen lite taskigt att skicka dem dit det är värst just nu.  Då jag själv älskar Paris letade jag efter Weekendresor dit. Hittade en bra flygbiljett och hittade senare ett bra hotell som hade ett överkomligt pris samt låg centralt. Då det varken fanns många biljetter eller rum kvar, slog jag till direkt och betalade. Efter att ha fått bekräftelsen på mailen började jag titta lite närmare på hotellet på deras hemsida.  Läste och såg på bilderna, och var mycket nöjd med mitt val. Men när jag kom längst ner på hemsidan stod det att "Vi är ett gayvänligt hotell". Vilket jag ansåg vara lite märkligt skrivet samtidigt som jag tyckte att det var trevligt med en sådan öppen dialog. Pratade med syrran som i sin tur pratade med en vän som känner till Paris lite bättre. Då visade det sig att hotellet ligger visst i de lite "friare" kvarteren, med diverse godsaker runt hörnen...  Oops, där ser man... De lär nog få en spännande resa i alla fall...

Sedan var det Madonna som gällde på söndagen. Ullevi var blött men hett, grym show!!! Var dock lite besviken på att alla hits nästan var sönder mixade.
Bästa låten: Like a prayer
Sämsta låten: Olli dolli, jag säger bara  -Hjälp!
Mest imponerande: Donnas ass
Roligaste stunden: När Jenny säger att hon ska bli bakgrundsdansare till Madonna.  Citat: "-Jag är helt säker på att jag tror att jag skulle klara det".
Bara att börja öva på knä-moonwalken ;)

En fantastiskt helg helt enkelt!

Idag när jag och Rolf gick i skogen träffade vi på tre små fågelungar som låg på stigen. Inte ett bo eller en fågelmamma i sikte och mitt hjärta svämmade över för de små liven på backen. De måste nyligen ramlat ur sitt bo då de varken kunde gå eller flyga, de bara låg där och gapade efter mat. De blir snart en god mumsbit för någon hungrig typ tänkte jag, tog av mig mig tröjan och svepte i dom.


Väl hemma fick jag agera rollen som fågelmamma, ut i trädgården och gräva upp mask som jag hackade i små bitar och matade dom med. Började sedan ringa runt för att få tag i någon som kunde ta hand om de små. Till slut fick jag tag i en dam från viltskydd, jag informerade henne glatt om mina hjälteinsatser...
Tyvärr visade det sig att fågelmamma puttar ut fågelungarna ur boet för att de ska lära sig att flyga. De bor tydligen på marken i några veckor innan de får luft under vingarna. Mamman matar och ser efter dom under tiden...
Oops... Så det var bara för mig att be om ursäkt till de små och bära ut dom i skogen igen. Stackare, de måste ju varit livrädda och mamman med för den delen.
Ja ja, de fick sig ett skrovmål i allafall...

Lycka till små liv

Vaknade i natt av att jag glömt hänga ett Heparin-dropp på en patient när jag jobbade kvällen igår (Heparin förhindrar blodet att koagulera, d.v.s att blodproppar inte bildas). Blev helt utav mig av skräck, vad kommer nu att hända? Tänk om patienten dör, tänk om jag blir fråntagen min sjuksköterskelegitimation.  Jag måste ringa jobbet tänkte jag, men vad ska jag säga? Det värsta var nämligen att jag inte kom ihåg vilken patient som skulle haft droppet. Vad säger jag då när jag ringer?   "-Hej, jag glömde visst hänga dropp på en patient, tyvärr minns jag inte vem som skulle ha det, Oops..."
Svetten pärlades över min kropp, magen värkte och jag var gråtfärdig. Jag gick upp och vandrade runt i huset och försökte komma på en lösning. Efter ett tag piggande jag till i huvudet så att tankarna kunde skingras. Gick igenom alla mina patienter i huvudet samt de läkemedel jag kunde påminna mig om att de står på...
Efter ett tag gick det upp för mig, jag hade drömt.
Gick och la mig igen, men det tog lång tid innan jag kunde somna om, hade fortfarande ont i magen.
Nog för att jag blivit varnad att de första två åren skulle bli sömnlösa, men inte trodde jag att det skulle bli så illa...

peace out

Idag inträffade något ytterst märkligt med himlen. Helt plötsligt var himlen liksom blåfärgad och ett stort gult klot lyste ner på mig. Var faktiskt lite skrämmande...

Rolf har fått ny kostym. Stackarn har fått fukteksem så all hans fina tjocka päls fick rakas bort. Han ser grymt skojig ut, men det verkar som att han tycker att det är skönt.


Raggar-Rolf

Slutar det inte regna snart så flyttar jag. Måste bort, behöver ljus. Hela gråa kalla hösten och vintern går man och längtar, "tänk till sommaren va gott vi ska ha". Sen kommer våren med några få soliga varma dagar och förhoppningarna inför sommaren stiger ytterliggare, "inte långt kvar nu till mjukglass i solen, bad i stugan och grillkvällar, tjoho!". Och så kommer äntligen sommaren, solen och värmer lyser över oss,vi njuter av livet, skrattar, busar, man känner hur livet åter rinner som ett forsande vattenfall i venerna, allt är helt enkelt fantastisk, till och med myggorna är ljuvliga,  i två veckor, sen tar allt slut. Det gråa kalla är tillbaka. Det goda gula ljuset har lämnat oss, alltför tidigt. Jag hann inte ens fylla på till hälften i mitt bankvalv av värme som gör att jag klarar av vinterhalvåret som ligger framför oss. Hur ska det nu gå?

Gårdagen spenderades i Estockolmo med underbara Bollis, Britney stod på schemat! Det var så grymt, vilken show. Det hände så mycket häftiga saker på scenen samtidigt att man inte riktigt visste var man skulle titta. Det var helt enkelt en fantastisk upplevelse, tusen tack Bolla!

Sen vill jag även passa på att tacka min ömma moder som var min personliga chafför i helgen. Hon körde mig överallt hela kvällen, lyfte jag på telefonen stod hon vid min sida fem minuter senare. Du är bäst mommy! (nöjd?)

Hittade en padda utanför dörren, men han var ingen drömprins. Han bajsade på mig och försökte sedan fly...

Gårdagen tog nästan livet av mig. På jobbet var det så galet att jag sprang från det jag kom tills dess jag gick. Jag till och med sprang när jag drack ett glas vatten, som för övrigt var det enda som hamnade i Emmas mage den kvällen. När jag gick efter övertid kände jag mig dock säker på att jag vill läsa vidare till Specialist sjuksköterska. Det här med att springa på en avdelning är inte ämnat för mig, får bara ont i magen. Sen när jag åkte från jobbet var jag så utsvulten att det blev Mc Donalds nästa, vilket jag i efter hand skulle ha skippat.... Dumma Mc Donalds som måste göra TJUUUSIIIGGT på drive-in banan. En stor dum blomkruka stod mitt i (nästan i alla fall) vägen vilket orsakade att den utsvultne stirriga människan bakom ratten råkade köra in i den... Resultatet: uppskrapad lack vänster sida. Tur att jag är ledig i två dagar nu, min hjärna är slut...

Värmen är ljuvlig, så länge man är i sommarstugan. Annars är värmen hemsk! Tror att jag svettas ihjäl på jobbet och lille Rolf lider verkligen med sin tjocka päls. Får duscha lillkillen flera gånger om dagen, något som inte är så uppskattat. Är ledig i morgon och då blir det Mamma Mias stuga hela dagen, ska bli så gott. Sen väntar en helgs jobb innan jag är ledig i början på nästa vecka och då är det Bollas stugan som gäller. Skulle vara underbart med en egen stuga men det kostar pengar, och framför allt tid. Huset förfaller just nu, hur skulle det se ut om jag hade en sommarstuga oxå...
På lördag gör jag mitt första egna pass som rondansvarig sjuksköterska, knäna börjar redan skaka. Fy va jag kommer att vara stirrig. Skulle inte förvåna mig om det ramlar in akutpatienter hela helgen. Gulp!
Saknar min Mattis så att hjärtat blöder, just nu när sommaren värmer själen och livet leker vill man ju uppleva det tillsammans med honom, min lilla familj.
För att använda en klyscha, jag känner mig halv utan honom...

Äntligen har sommaren kommit Karlstad, sola lyser som sig bör. Jobbet flyter på, ännu har ingen blivit felbehandlad... Efter varje arbetspass känner man en enorm seger :)
Vi har varit i Dalsland och firat en underbar midsommar, med allt som hör där till. Sill och nubbe, grillat och öl, lekar och annat bus. Helt enkelt en traditionell blöt midsommar.

Har avklarat de två första dagarna på nya jobbet, det snurrar rätt rejält i mitt huvud just nu. Fattar inte hur jag ska lära mig allt på dessa fyra inskolnings veckor. Det är så mycket som ska förberedas inför operationerna att jag blir helt kringkring... Hur många kommer jag att ha ihjäl måntro? Akutrummet där man ska assistera doktorn är oxå helt galet, visste inte att det fanns så många olika tänger, spatlar, pincetter, saxar, pianger, skalpeller och dylikt. Doktorn kommer nog att få assistera sig själv i början...
Men det är kul, alla kollegor är stört sköna, sommaren kommer att bli fin fin!