no longer the master...

Ännu en tenta gjord, läkemedelsräkning II. Hade stort problem med ett tal, men efter att ha vrit och vänt på mina uträkningar kom jag till slut fram till en lösning. Sen kollade igenom alla svar på min tenta och det kändes grymt bra, detta gick ju galant! Eftersom läkemedelsräkning II är grymt svårt och att man måste ha alla rätt på tentan för att bli godkänd, kände jag mig åter igen som en kung när jag gick fram för att lämna in tentan. Dom allra flesta skriver om läkemedels tentorna cirka tusen gånger innan dom klarar det och här kommer jag och fixar det första gången, tänkte jag kaxigt. Väl utanför salen träffar jag på Tomas och Peter, två ganska smarta boys i klassen. Vad fick du på tvåan (det krångliga talet), frågar Peter. Kaxigt svarar jag - 1875. Och tänker att ha ha nu kommer jag och visar var skåpet ska stå. -Ok, både jag och Tomas fick 3,33 säger Peter. Helvete jävla skit, tänker jag... Min briljanta uträkning var tydligen inte så briljant... Om jag hade varit en riktig sjuksköterska och gett en infusion på 1875 när det ska vara 3,33 hade jag nog inte varit så popis hos patienterna. I alla fall inte hos dom som hade mot nöd och näppe överlevt min behandling, dom jag hade tagit död på hade ju inte kunnat säga så mycket i och för sig...
Trots att det är lördag ska jag bege mig till biblioteket och plugga sjukdomslära, suck...

Ciao!

Kommentarer
Postat av: Tomas

Äh, inte säkert att jag och Peter hade rätt. Man tackar för "Smarta boys"! :-) Kram på dig.

2007-11-10 @ 15:56:38
URL: http://syster4.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0